lördag 6 augusti 2011

Man tager vad man haver

Söte lille Martin glömde att berätta om vad vi gjorde på förmiddagen igår. Vi var i ossariet under Santa Maria della Conezione dei Cappuccini, vilket var en kyrkogård dekorerad med dödskallar och ben från döda munkar. Vissa munkar var fortfarande ihopsatta och t.o.m. uppsatta med munkkåpor. Det var jättevackert! Tänk vad man kan göra med lite (mycket) ben. Det var minst lika vackert som alla gulddekorationer i kyrkorna runt om i staden. Man fick inte ta foto där nere men vi köpte vykort som man kan få titta på om vi råkas på någon gång. När vi har korten med. Detta var en höjdpunkt!

I övrigt har jag börjat sakna mina kisemisar där hemma. De har säkert det jättebra utan mig och Martin men nu vill jag hem och gosa med dem.

3 kommentarer:

  1. Vi ska hälsa till missarna att ni saknar dom, mamma och jag ska dit till dom idag.

    SvaraRadera
  2. De där korten vill jag se! Låter hur märkligt som helst, men ändå riktigt häftigt.
    Kan hälsa att gosekisarna är sjukt kelna... man blir attackerad så fort man kommer innanför dörren. Det är en angenäm uppgift att vara kattvakt :-)

    SvaraRadera
  3. Ja, de katterna är väldigt välkomnande. Och jag förstår att ni längtar efter dem.

    SvaraRadera